Emelie Josefin Soelberg

återkommer med rubrik när tillfälle ges.

2010-08-08T18:24:00.002+02:00

okej, för att klargöra en sak för alla - jag är inte en som snackar en massa skit men egentligen inte gör någonting. så när jag förra gången sa att jag tänkte ta upp bloggandet så menade jag det verkligen, även om det bara resulterade i ett inlägg (som dessutom var ganska värdelöts, men vad fan). det var en god tanke, en tanke som hängt med mig ganska mycket den senaste tiden. så det där med att vara en blogghora på heltid kanske helt enkelt inte är min grej... kanske passar jag bättre som ett bloggluder på halvtid? låt tiden avgöra, i say.

så när dagen då min kära fader sa att jag borde börja blogga (eller "blokkah" som han så fint uttrycker det) kom, så tänkte jag att det kanske var dags. igen. bloggluder på halvtid. (att han på grund av en predikan om fulla medelålders män/kvinnor i nyhavn kom med detta förslag är en helt annan historia.. eller ett blogginlägg, vad vet jag).

det finns bara ett litet hinder - jag saknar för tillfället internet i min nya lägenhet i köpenhamn (oj, där kom ännu mer material till ytterligare ett blogginlägg. det kanske blir två den här gången!). sen är det andra problemet att jag jobbar mycket. alltså kommer näst intill alla min blogginlägg, likt mina statusuppdateringar på facebook, att vara jobbrelaterade (som för övrigt endast kommenteras av min gamla filmnkunskapslärare. jag vet inte vilket som är värst..)

så stay tuned, i guess. snart smäller det.

Sommar?

2010-06-24T12:45:00.004+02:00

jo, visserligen är sommaren här. midsommar och allt. en högtid jag för första gången i mitt liv inte kommer att fira. det enda som känns lite sådär är att jag missar att ha alla mina närmaste på ett och samma ställe, det där med traditionsbiten känns inte så svår. för grillning och snaps kan man väl förtära lite när som, eller hur?

nu ska jag bege mig ut i den heta sommarvärmen, sätta mig på ett tåg och sedan jobbajobbajobba hela helgen. det känns snävt. på ett kvävande sätt. menmen. jag är i alla fall inte a-kassehora. än.

bilden får, trots total bist på sammanhang, förgylla detta inlägg. den föreställer två sjättedelar av mina roomates under min sista tid i paris - F. som skrattar så hjärtligt och bindan som bara är där, som vanligt. och jag då, med en fot som ser ut som Yodas hand. vill dock bara påpeka att en liter vodka hade intagits innan detta tillfälle.

adjö.

Back on track!

2010-06-22T20:04:00.002+02:00

Just nu känner jag för att börja blogga igen. vet inte riktigt om vad, eftersom jag flyttat tillbaka till norden och lever mitt gamla vanliga jobbajobbajobba-liv igen. inte lika glammigt som ett supsupsupa-liv i paris, kanske - men än dock ett liv. det känns tajt. jag återkommer.

här sitter jag och bindan med espresson och studierna i högsta hugg. och den första stekande vårsolen i paris som inte är att förglömma. ja, det är lätt att bli sentimental i dessa tider.

marKYSS

2010-04-16T20:38:00.001+02:00

jeg liker det!

high life in paris

2010-04-15T00:10:00.003+02:00

janne josefsson från svt ringde nyss och ville intervjua oss inför ett kommande program av uppdrag granskning där han undersöker vad de svenska ungdomarna i paris använder sina csn-pengar på.

vi sa skål och skickade honom en bild.

2hand

2010-04-14T20:11:00.004+02:00

dagen har spenderats i marais med systrarna s. det var 2hand shopping och lunch som stod på agendan! dagen till ära hade jag tänkt mig att presentera två av mina favoriter bland de tusentals (okej, det kanske var en liten överdrift...) vintatgebutiker detta område har att erbjuda.

nummer ett på listan är helt klart free'p'star - här kan du hitta allt från fabulösa pälsar till perfekt slitna jeans. de har även ett stort urval av väskor och skor, men bäst av allt är fyndhörnan på övervåningen med godbitar för 1e styck!

nöjda och glada. färdigshoppade men än dock inte fattigare!

nummer två på listan heter le vintage bar och har ett lite dyrare utbud för den som är sugen på en andrahands chanelväska eller andra märkesvaror. deras utbud av smycken är det som får mig att titta in varje gång jag går förbi!

jag tror aldrig jag hört s. säga "åh! ååh! åååh!" så många gånger under en och samma minut. det tror jag inte att hennes pojkvän heller har.

Både butikerna är benägna längst med Rue Ste Croix de la Bretonnerie i marais, 4e arr. närmsta metro: Hôtel de Ville.

ojdå...

2010-04-14T18:49:00.000+02:00

turkisk litteratur

2010-04-13T21:20:00.005+02:00

än har jag inte vågar mig på att läsa annat än barnböcker på franska, så därför får det bli turkisk litteratur på svenska. författaren heter barabara nadel, och titeln är belassars dotter - en kriminalroman som utspelar sig på istanbuls gator. ett, vad som tycks vara främlingsfientligt, mord sker och lämnas till komissarie cetin ikmen vid istanbulpolisens mordrotel att lösa.

boken går att beskrivas som ett misslyckat samlag - en spännande inledning som går över till ett tråkigt mellanspel som sedan hettar till ordentligt mot slutet för att slutligen avslutas med en besvikelse och lämna kvar en med en känsla av tomhet och frustration.

nu blir det blir det bodil malmström.

new nic

2010-04-13T15:29:00.003+02:00

ägget. det är jag. har nämligen fortfarande den där uppblåsta äggamagen. jag värper tydligen också ägg, och när jag svettas så är det en äggodör som fyller min omgivning.

nu får vi bara hoppas att det är ett ägg som växer där inne, och inte något annat. skulle dock kunna vara en elefant, eller åtminstone en giraff som inte hunnit utveckla sina långa hals än. je ne sais pas.

inte på ett bra jävla tag.

2010-04-13T15:21:00.004+02:00

ska snart kila iväg till jobbet. har blivit en del fler timmar den senaste veckan, vilket klirrar gott i kassan men är mindre bra för psyket. ungar är jobbiga. så, nu har vi sagt det. jag vill inte ha några ungar. inte på att bra jävla tag i alla fall. så, nu var även det sagt. fine, vi har våra moments när allt är mysigt och en jävla tango på rosor, men sen har vi även de där helvetiska stunderna då både han och jag vill lägga oss ner och skrika gråta slåss (vilket han förövrigt gör. inte jag dock.. inte än).

så även om man trär på kondomer på allt och alla, stoppar käften full med p-piller och stoppar upp p-stavar på alla håll och kanter så är fortfarande barnpassning det bästa preventivmedlet.

vi kanske hörs senare, helt enkelt. med betoning på kanske. får se om jag överlever ytterligare en dag.

a+!

du marché

2010-04-13T15:05:00.004+02:00

söndagen spenderades bland de tusentals stånden på marknaden vid porte de clignancourt som vi tidigare besökt, men denna gången hängde familjen vestergren med. förra gången vi vad där förstod vi inte hur den kunde kallas "världens största marknad", för då skulle alla andra stora marknader kunna jämföras med den bjuvsfestivalen har att erbjuda. denna gången hittade vi nämligen den resterande, den intressanta, delen av marknaden - antikavdelningen! enorma gångar öppnade sig med allt från knappar till möbler till rökelser och pälsar. gissa om vi kommer att gå dit fler gånger! (vad sägs om en gång i veckan?) en heldag på detta drömställe är att rekomendera, då fynden ligger lite huller om buller i högar och boxar - men den som letar han finner. överkomliga priser dessutom - och var inte rädda för att pruta.

de små "butikerna" längst med den enorma marknaden är konstverk i sig själva - bara att leta och plocka på sig en massa godsaker!

antika möbler ramar speglar you name it i love it!

och slutligen en gullig butiksägare - vi kallar honom the gubbe, stencool med pipfan. sån ska jag bli.

gatufest och champs de mars

2010-04-11T10:32:00.005+02:00

gårdagen har spenderats med familjen vestergren i det fina vädret. vårt arrisonemang fyller 150 år och det firas självklart med en stor gatufest längst med rue commerce - stånd med kött, bröd, ost och vin m.m. ställdes upp och musikanter förgyllde stämningen. en picknick nedanför eiffeltornet resulterade i en mer solbränd emelie och nu mår vi bra. ja.

"jag vill inte vara med på foto så därför fotar jag dig när du fotar mig"-bild.

vinprovning i ett vinstånd - man kan ju inte köpa vad som helst vava!

kläderkläder, kilometervis med kläder. fula dock, det skal nog tilläggas.

man kan väl inte vara i franskrike utan att köpa ost? (ok. bilden är främst ett desperat försök att fånga den snygga ost-killen på bild, utan att han skulle märka det, men det blev mest ost som ni ser).

dålig update

2010-04-11T10:30:00.001+02:00

förlåt förlåt - tiden rinner i väg. i går tjänade jag 50e på att titta på sex and the city och dricka öl. wohoo!

vi ses i morgon!

2010-04-09T22:59:00.004+02:00

T's. familj är på besök, och det innebär självklart att hans yngre syster skall introduceras för paris nattliv. kvällen har spenderats med gula camel, rödvin och en makeover av gorgeous H. nu vet vi inte om vi vågar ta med henne, än mindre visa resultatet för hennes pappa som snart kommer hem från middagen... fransmännen kommer att gå i taket - vi får helt enkelt hålla ett extra öga på henne!

hothothot

ankan. än dock snygg.

jag som vanligtvis brukar tycka att jag själv är snyggast på dansgolvet borde passa mig. there's a new cat in town! morr.

äggröra

2010-04-08T15:48:00.002+02:00

jag har kommit på en genial diet. åtminstone trodde jag det tills det att jag vaknade mitt i natten av extrem magknip. efter timmar av sömnlöshet lyckades jag åter slockna, men när klockan ringde 08.30 i morse kunde jag knappt röra på mig, än mindre gå till skolan. dagen har spenderats med åtskilliga försök att få bort det kroniska magont jag lyckats dra på mig - drog på mig joggingskorna och drog mig ut på en runda, vilket bara gjorde det ännu värre.

därför tänkte jag nu varna er, mina kära läsare, att hålla er borta från en av påskens frestelser - ägg. två till frukost, två till lunch och ytterligare två till middag är inget bra idé för er som vill bli slanka till beach 2010 - ni kommer att se ut som ringaren i notre dame, framåtböjda och med ena handen för er stackars lilla buk.

gråt inte, helsingborg!

2010-04-08T00:45:00.002+02:00

tyvärr är vår allas bob hund inte så originella som vi helsingborgare vill få er att tro. hittade den franska originalversionen av "vår lilla planet". mitt hjärta gick i tusen bitar, men som så många gånger förr så skal det väl gå att limma ihop.

Plastic Bertrand – Tout petit la planète

i'm wearin 'em for a bet. what's your excuse?

2010-04-07T23:09:00.008+02:00

ju länge jag kommer på min vår-playlist desto mer Toots & The Maytals hamnar på den. det kan vara för att jag är väldigt lättpåverkad av yttre influenser, så som filmer tillexempel. This Is England är, och har varit, favoriten ett bra tag nu.

anledningen till denna plötsliga tillbakablick är att jag introducerade T. för detta fenomen tidigare under kvällen.

lättpåverkad var det, ja...

Med på min fina, men än så länge ofullständiga, parkhängslista finns även godingar med ramones, clash, dire straits, U.K. subs och självklart lite dylan. är det bara jag, eller håller jag på att bli en gubbe? ska införskaffa mig ett par hängslen till mina dr martens och en majspipa till min tobak, snarast. stay tuned!

J'ai mal à ventre. et toI?

2010-04-07T22:44:00.001+02:00

synd är ett centralt begrepp i bland annat den kristna världsbilden - och även här på Rue de l'Abbe Groult. det är ett ord nära besläktat med omoral och ondska genom att det betecknar handlingar som inte är accepterade utifrån ett visst normsystem. i kristendomen utgörs normsystemet av guds vilja. här utgörs den av oss. Grundbetydelsen av just ordet "synd" kommer ursprungligen från hebreiskan och betyder "att missa målet", vilket det också gör i grekiskan. och i hittepåfranskan på rue de l'abbe groult. Enligt kristendomen bryter synden gemenskapen mellan människa och gud, och ingen människa kan undvika att begå synd. därför är alla människor skilda från gud. det är skälet till att gud sände sin son till världen för att ge människan möjlighet att vända tillbaka. synden har sitt ursprung i ondskan och konsekvensen av synd är död. inte en omedelbar och fysisk död utan i en andlig död som slutligen kan leda till en evig död - evig åtskillnad från gud.

I rest my case.

Spotify

2010-04-07T14:24:00.003+02:00

Dire Straits – Sultans Of Swing

tänkte ta mig samman och göra en fet vår-playlist inför kommande parkhäng. keep in touch!

alice au pays des merveilles

2010-04-07T13:59:00.003+02:00

för några lördagar sedan begav sig jag, tobias och vårt G till grands boulevards för något annat än shottande på café oz och svettandes på le truskel - det var bio som stod på agenden. och inte bara vanlig bio, utan vi provade det där nya 3D formatet (något som tycktes vara nytt för samtliga då ingen av oss tycktes kunna sitta still under föreställningen).

som det stora tim burton-fan man är så var man ju självklart tvungen att se alice i underlandet, eller alice au pays de merveilles som det så fint heter på franska. aningen besviken må jag erkänna att jag blev - hade förväntat mig något annat av timpan, något mer... tim butronisch. (äntligen något annat från hans sida, kan man höra många säga - men hallå! är det tim burton man vill ha så är det väl tim burton man ska få?) castingen var dock, inte helt oväntat, fantastisk. äntligen kände man sig hemma i sann tim burton-andra. där fick man i alla fall vad man förväntat sig - sämsta rollprestationen, enligt mig, utfördes av den vackra, och annars så breathtaking, Anne Hathaway. jag kan också bli extremsminkad och spruta in paralyserande steroider i armarna. bästa rollprestationen var, otippat nog, nykomlingen Mia Wasikowska som spelar självaste alice. konstigt nog är det inte alla som håller med mig om detta... hon refereras till som ful och tafatt, vilket antingen beror på att hon är polack eller för att hon näst intill är street castad (vilket gör henne lika dödlig som oss andra, och därmed genereras avundsjukan inom oss). eller så är alice helt enkelt ful och tafatt, vilket gör hennes prestation ännu mer lysande.

jag och Ta. i våra extremt snygga, och framförallt sexiga, 3D-glasögon. lyckas någon ta en vacker bild på någon bärandes 3D-glasögon så mejla den till mig så lovar jag att posta den här och hylla er i resten av mitt liv. (soelberg.emelie@gmail.com)

a+!

jag har skaffat barn!

2010-04-07T13:44:00.005+02:00

jag går alltså inte bara i skolan och försöker lära mig franska här i paris - jag praktiserar den även på mitt arbete! två gånger i veckan hämtar jag dessa små liven från deras dagis här mitt i stan, för att sedan leka med dem i parken innan vi går hem till deras poscha lägenhet i väntan på att föräldrarna ska komma hem - hon är svenska och han fransman. det yngsta barnet kan knappt gå och talar ännu inte, men den äldre sonen talar både franska och svenska så bra som en fyraåring kan (om han inte blir arg på mig. då är det bara franska som gäller).

den lilla parken mitt i stan, där chicka mödrar som envisas med att trippa runt i sina pälsar och skyhöga klackar rastar sina barn i eftermiddagssolen.

N. och E. som för en gångs skull lyckas underhålla sig själva. denna gång var det en bondgård med fula djur som blev våldtagen.

minstingen N. och hans mindre intellektuella leksak.

T. nämnde något om ett besök av en rörmokare på sin blogg... varför vet jag aldrig något om sådant? KOM HEM!

huvudkvarter

2010-04-06T15:32:00.004+02:00

eftermiddagen har spenderats med L., ytterligare en klasskamrat, i den svenska sommarvärmen (nej, jag är inte i sverige men i dag tyckte paris att det var svensk sommar som stod på agendan). eftersom vi båda lever på svenska studiebidrag så begav vi oss till sorbonnes huvudbyggnad för att få våra utbetalningspapper underskrivna och stämplade. jag har nu varit där ett antal gånger för sådana här administrativa ärenden, och av någon anledning har jag samtliga gånger lyckats komma till samma dryga kille bakom disken (ganska otippat, då det sitter ett tiotal andra personer på samma kontor). han är så där franskt mörk, arrogant och ful som fan. okej, egentligen är han kanske inte sååå ful men han har den drygaste uppsynen någonsin, vilket bidrar till att han ser ful ut. i dag, när jag bad om min stämpel, så flinade han och frågade varför min franska inte blivit något bättre. en totalt onödig, och för övrigt felaktig, kommentar då min franska faktiskt har utvecklats något enormt. han verkade än dock trevligare och på bättre humör än vad han vanligtvis brukar vara, vilket ledde till att jag konstaterade för min klasskamrat att han nog fått ligga kvällen innan. tråkigt nog så brukar inte sådan lycka hålla i sig så värst länge, så nästa gång det blir dags att ta sig dit så är nog spydigheterna framme igen.

t. utanför vackra sorbonne

aningen mer storslagen arkitektur än gamla goda campeon frigymnasium!

studenter lapar sol på skolgården mellan timmarna

röka en cigarett, dricka en mugg maskinkaffe för 0.30 cent knapra på en baguette.

Off to work! berättar mer om detta senare. bisous!

resultatet av en utgång

2010-04-05T22:10:00.002+02:00

parkhäng

2010-04-05T21:41:00.004+02:00

anledningen till att jag hållit en blogg-paus de senaste dagarna (veckorna? åren?) är för att det hänt så mycket, vilket har genererat en viss ångest över att inte kunna sammanställa allt i en vettig kontext. därför tänkte jag framöver plocka fram en del godingar från de senaste veckorna och presentera dem här, aningen för sent.

något vi underhåller oss med här, eftersom det är relativt billigt, är att hänga i parker och lapa sol med en öl eller ett glas vin i handen och dagens läxa i högsta hugg. favoriten än så länge är jardin du luxembourg, eftersom den ligger i närheten av där vi går i skolan och för att där alltid är liv och rörelse. de gräsbeklädda områdena kring eiffeltornet är dock inte att förglömma, en promenad på små 20 minuter från oss.

coola M. som går i min klass och söta A. som studerar franska en nivå högre än oss dödliga. dock borde det tilläggas att jag fick ett halv poäng mer än M. på vår senaste inlämning.

systrarna. s - för första gången förevigade som en hel enhet

fiskmat

2010-04-05T20:45:00.004+02:00

dagen har, som tidigare nämnt, spenderats vid eiffeltornet med fina vänner - pizza för en del och sushi för andra inhandlades på vägen, för att avnjutas på gräset i (hör och häpna) solen. kanske hade jag för en gångs skull fel gällande våren och dess frånvaro?

t. förklarar för en aningen förvirrad del av systrarna s. vad den stora byggnaden är för något.

picknick och en antydan av grönska

veckans enda måltid - ät den med vördnad

jag och t - syskonen blondi från sweden

halva systrarna s. och halva jag

Bisous!

vår(t) printemps?

2010-04-05T16:52:00.002+02:00

den var här nyss. sen försvann den. gled mellan våra fingrar. ibland kommer den tillbaka, men då bara för att våldtas av plötsliga regnskurar och gråa moln stora som the eiffel tower himself. nu tänkte vi dock trotsa moder jord och bege oss till just eiffeltornet för en sen lunch. det är i stunder som dessa då man börjar betvivla våren, kommer vi någonsin att åter få uppleva den?

och sommaren skall vi inte ens tala om. den har jag redan förlorat tron på.

Vem har parkerat min bil?

2010-04-05T16:06:00.002+02:00

ni ser ju själva - det är bara så upperbart - att det är min bil någon har parkerat fel. vet ni något mer om detta, vem som ligger bakom dådet eller var den står, kontakta gärna mig på töntirosa@gmail.com

mvh, emelie soelberg.

Årets första joggingtur

2010-04-05T15:33:00.004+02:00

När jag vaknade tidigare i dag, så lyste solen och jag kände mig allmänt tjock - två bra anledningar till att dra på sig springskorna och bege sig ut på en liten runda. tråkigt nog slutade denna, till en början, uppfriskande och energigivande springtur i misär - jag sprang vilse i 15e arr. jag såg det först som en upplevelse, ett tillfälle att lära känna vårt område lite bättre, men när jag tillslut insåg att jag överhuvudtaget inte hade en blekaste aning om vart jag var så började paniken ta vid. dessutom dog min iPhone. fitthelvete. här lägger jag mig ner och dör, tänkte jag. hur ska jag få tag på mat och vatten? vart ska jag sova om natten? varför fick inte jag en personlig sak att ta med, som de som blir strandade på en öde ö får? hade jag inte kommit på den briljanta (och egentligen självklara) idén att kolla på en karta vid en metrostation (hjärnan går faktiskt i lås när man får ett nervöst sammanbrott) så hade jag nog dött där, på slutstationen balard linje 8.

en liten karta över vägen jag troligtvis har sprungit.

Välkomna!

2010-04-05T15:19:00.000+02:00

ny dag, nya tag. ny design. ett nytt försök, helt enkelt!

uppdatering

2010-03-17T23:09:00.003+01:00

jag har syndas (läs: shoppat). second hand, dock! billigt och jävligt bra. bilder och vägbeskrivning senare. nu: sängen.

nostalgi.

2010-03-17T22:50:00.005+01:00

ytterligare en vän - denna gången ett resultat av vår lärarmiddag innan studenten! fråga min inte hur och varför. jag tror att det är tobias som ligger bakom detta påfund. som vanligt..

long lost love?

2010-03-17T22:23:00.004+01:00

idag såg min vän A. louis garrel runt bvd st germain. igen. alltså för andra jävla gången. ni vet brodern från bernardo bertoluccis the dreamers? jag borde hänga mer i de områdena. visserligen är han tillsammans med presidentens frus äldre syster, valeria bruni, men har det någonsin spelat någon roll i det här landet? eller snarare i den här staden.

je ne suis pas alcoolique, je suis célibataire.

2010-03-15T23:35:00.002+01:00

ibland orkar man inte uppdatera och blotta sig själv. ibland vill man bara ha förståelse. så nu drar vi ett streck över dagen d och går vidare.

Fashion Week 2

2010-03-10T18:10:00.006+01:00

I dag är den sista dagen på paris fashion week. lite tråkigt eftersom varken jag eller tobias förmått oss att försöka ta sig in på visningar och efterfester. nästa år?

igår fick vi dock ett litet smakprov på vad denna uppståndelse is all about. efter skolan begav vi oss till tuillerierna för att försöka ta oss in på cloés visning - något vi blivit inbjudna att gå på av vår (före detta) vän och frilansande modejournalist, sadi (jag frågade tobias vad han hette i efternamn och fick "sadi behöver inget efternamn" till svar). denna man har ringt och väckt oss flertalet gånger för att ordna en visning vi tillsammans skulle kunna gå på. men självklart, när det verkligen gäller och man själv ringer tillbaka så svarar inte miffot. så vi spenderade istället vår tid utanför det gigantiska tältet och avundades gästernas gucci-väskor och louis vuitton-skor. paparazzifotograferna var på helspänn, och vi likaså, för när visningen var slut stormades platsen av kända ansikten och vackra munderingar.

nina garcia, moderedaktör på elle och marie claire magazine (ni kanske känner igen henne som en av domarna i heidi klums designerprogram project runway?) var där, men fastnade inte på bild. vet inte om det är för att hon inte är fotogenisk eller för att hon helt enkelt är hal som en ål. hon fick i alla fall mitt hjärta att bulta.

vi skådade även modellen raquel zimmermann, som tydligen gick visningen för cloé. otippat men sant. hon är ju vacker som få och fick mig att spy upp allt jag ätit sedan 1973. man brukar ju säga att the camera adds five punds, och det måste den fan göra för något smalare och vackrare har jag aldrig sett i verkligheten.

sedan tyckte vi oss även se italienska vogue-gudinnan anna della russo, men det finns tyvärr inga säkra källor på detta - min vän atefeh var nämligen flitig med kameran! kolla in hennes blogg här för bilder och dylikt.

cover self service magasine spring/summer 2009, foto: ezra petronio

bild från media.photobucket.com

sue me.

note to self!

2010-03-10T17:54:00.001+01:00

lita aldrig på fransmän. speciellt inte dem med zebra-handskar, stora pälsar och glittriga handväskor som snortar kola och bara sover två timmar om dygnet.

Fashion Week

2010-03-10T00:19:00.002+01:00

för er som inte visste så har det i alla fall varit fashion week här i paris de senaste dagarna, något som jag och tobias nu i efterhand ångrat att vi inte lagt mer tid på att besöka. men lite har vi i alla fall fått ta del av den...

torsdagen jag i det förra inlägget beskrev slutade tydligen på truskel. när jag och min norska väninna är ute och röjer så brukar det sluta så.. (vi må friske opp stemplene våre snart!) jag hade trillar ut i rökrutan med de högklackade skorna på huvet och klänningen inne i badrummet - och ciggen i högsta hugg. jag tar tag i första bästa rökare jag ser och utbrister: avez-vous un briquet? en mening som jag vid det laget inte anade skulle ta mig vidare på nya äventyr. killen kollade förvånat på mig och svarade bien sûr, självklart.. vi började prata och kom fram till att han urspungligen var isreal och kom från eilat, staden där min mammas syster och hennes familj bor. vi började genast diskutera uteliv och en bar vid namn babugi som jag frekvent besökte när jag var där för något år sedan. och utan att veta ordet av så sitter vi och pratar om bartendern där som jag.. hm.. vad ska man säga.. knullade med? de känner tydligen varandra och tack och lov att jag var full för annars hade jag skjutit mig själv. nu ska jag bara ta och radera lite vänner från facebook..

jag gav i alla fall killen mitt nummer. eller, jag måste ha gjort det för i söndags fick jag ett samtal från ett okänt nummer. jag och tobias satt i soffan och förbannade oss själva och vår bakfylla när min telefon ringde. en röst jag inte kände igen sa daaarling, emelie, come drink champagne with me! killen bakom rösten hade tydligen nyss varit på ett fashion week-event och satt i en taxi för att häma mig. hämta oss, bestämde jag. spänd som ett litet barn på julafton väntade vi på att taxin skulle anlända och ta oss vidare ut i natten. väl inne i bilen så kände jag överhuvudtaget inte igen killen i kostym och ray ban-solglasögon, men jag spelade med sa bonsoir daaaarling och gav honom den klassiska cheek-to-cheek-pussen. det var först när han började tala om israel som minnena började komma tillbaka...

han tog oss till restaurant georges uppe på centre pompidou, en takvåning med utsikt över hela paris. VIP-avdelningen, såklart. är man fashion så är man. inte vi då (han gav mig en ynka timme att duscha av mig bakfyllan och vakna till liv), men han ansåg ju sig tydligen vara det. jag har aldrig känt mig så utstirrad och snead i hela mitt liv, som om ens sällskap definierade en på något sätt. kvällen slutade med champagne och branschfolk, främst modejournalister, på La Fidélité i 10e arr. lite för bra för att vara sant (och det var det också när åtskilliga hångelförsök påbörjades och jag tröttnat på herr jag-är-så-famous). you have to kiss me! you'll make me look bad! people know who i am! jag vet inte vem fan du är och jag skiter i vilket. jag hånglar inte upp ett 37årigt miffo, jag för övrigt trodde var stenbög, bara för att komma in på ett fashion week event. (HA! det trodde ni inte om mig, va?)

vi fick en inbjudan i alla fall.

Thuuursday

2010-03-09T22:56:00.004+01:00

Bonheur des Dames

40 Rue du Colisée

metro: Saint-Philippe du Roule, linje 1

utgång med 11 av mina brudar på bonheur des dames, en klubb i tjejernas anda! kl 2130 är det insläpp för girls only, men långt i från alla får komma in - har du glömt de högklackade skorna hemma eller inte brytt dig om att spackla ansiktet så kan du förbereda dig på förnedring i dörren. detta kan tyckas vara märkligt om man kommer från äckliga helsingborg där brudar med brun-utan-sol-rand, mjukisbrallor, kawasaki-skor och den oförglömliga JL-tröjan fortfarande kommer in. det är inte så att man måsta bära värsta chanel-dressen eller louis vuitton-skor för att komma in (själv bar jag en klänning från asos.com och bronx-skor), men högklackade skor och ett vårdat yttre är ett måste för att man ska få ta del av kvällen!

med tanke på att allt är gratis (förutom garderoben som kostar 2e..) så är dessa kraven inte speciellt höga - kvällen börjar med fri bar, vilket innebär gratis vin och drinkar i obegränsade mängder tills klockan slår 1200. dessutom bjuds det på gratis mat, kyckling stekt potatis sallad dessert (det är förvisso samma mat varje gång, men för en fattig student som mig så spelar det ingen jävla roll). höjdpunkten på kvällen var dock inte den fria baren, faktumet att där fanns ett rökrum (pälsarna hängde i garderoben och kylan utanförvar inte speciellt lockande) eller den goda maten, utan de manliga stripporna som steg på scenen runt 2300.

har man scenskräck eller fobi för halvnakna gorgeous män så skal man hålla sig på bra avstånd från scenen - här dras flickorna nämligen upp för dans och petting och you name it. det kan tyckas vara olikt mig att inte ta denna chans, men eftersom den fria baren var på väg att stänga så var min mun upptagen med annat än att tråna efter pojkar. men vad är då hela poängen med denna kvällen, kan man fråga sig? att tjejer ska få umgås med tjejer utan att behöva vara på gayklubb eller ofrivilligt antastas av män? nej, mina damer (och herrar?), klockan 0000 är det nämligen insläpp för killarna. även här gäller dresscode. kanske inte högklackat då, men definitivt ett jackset. inträdet för kvällen är gratis även för dem, men nu kostar det att handla i baren. mycket. därför bestämde sig jag och mina flickor för att dra oss vidare ut i natten...

det kan tyckas vara ett ganska svinigt koncept, att först supa tjejerna fulla kåta upp dem med strippor och sedan släppa in snygga brunstiga män - men är man inte naiv och dum i huvudet och accepterar att vi faktiskt lever i ett sexgalet samhälle så är detta ett fett tips. ni kommer att se mig där fler gånger...

kalla mig ludmilla

2010-02-25T22:08:00.001+01:00

elavbrott och sverigebesök.

2010-02-25T21:53:00.002+01:00

det har hänt en del sedan jag slutade blogga. eller, jag slutade nog aldrig. tröttnade gjorde jag nog heller inte, nu när jag tänker efter... i alla fall.

vår lägenhet brann ner. eller, den kunde ha brunnit ner om inte det omtalade och besvärliga strömavbrottet inträffade - lägenhetens elcentral, som är belägen i vår garderob, sa POFF också var där varken ljus eller värme. stackars lilla amanda som var på besök, det var ju inte såhär det skulle gå. nu är den tillbaka dock. och varmvattnet lika så. men inte har man duschat för det.

just nu känns allt lite så där norrländsk vemodigt:

- jag har tagit ut mina extensions och ser återigen ut som en liten förortspojke, inte en chick storstadsbo (gjorde jag någonsin det, förresten?)

- studierna tar emot. alla pratar till mig snabbt och fult och jag hatar det. ingen lyssnar på mig för att jag tar sån tid på mig att få fram ett enda ord.

- vattnet här är fullt av kalk och klor och klorin och piss och mög vilket har gjort min vackra chokladbruna hårfärg grå och dassig, vilket gav mig den geniala idén att slinga håret och succesivt få tillbaka min naturliga blonda färg. resultat: jag flyttar till polen.

- fet.

TIPS!TIPS!TIPS!

2010-02-16T14:10:00.003+01:00

äntligen hemma från dagens lektioner... skyhöga klackar i metron rekommenderas inte. jag begav mig till svenska kyrkan för att få hjälp med att söka jobb - att göra det på egen hand kommer att ta en evighet, finns så många möjligheter! där har de i alla fall en pärm där företag söker anställda (där kan man även lämna in sitt eget cv, såg jag. det kanske vore en idé). finns även en hel mapp för au pair-jobb och barnpassning, vilket kommer att bli min absolut sista utväg...

svenska kyrkan ligger, i samband med svenska skolan, på 9 Rue Médéric (metro: Courcelles, linje 2).

reeperbahn och fransk grammatik

2010-02-16T00:12:00.003+01:00

enligt sebastian "alexander" håkansson, från filmen G, så finns det två sätt att ta sig ifrån denna jävla hålan: antingen så vinner man på lotto eller så lirar man rock 'n' roll. själv gjorde jag inget utav det, men lyckades ändå ta mig där ifrån. så nu sitter jag i en ny stad, med nya människor och nytt språk, och jag kan inte hjälpa att det känns aningen surrealistiskt - var så god, här är ditt nya liv. lär dig franska flytande, bli femspråkig innan du är 25. men till vilken nytta? visst, jag vill jobba med internationella relationer och konfliktlösning, antingen inom FN eller på utrikesdepartementet (danska eller svenska?) och då måste man ha en del språk i ryggen. men, tänk om... nej, tänk inte om. bara gör det. nu eller aldrig.

never ending story

2010-02-14T19:46:00.002+01:00

då har man pluggat färdigt - efter tre timmar. det känns som att studierna aldrig tar slut när man lär sig ett språk på heltid! även om vi inte får för mycket läxor, så lägger jag alltid själv till ytterligare ordlistor och fraser. hoppas att det lönar sig i slutändan...

just nu sitter vi och degar framför vars en dator, och väntar på att det ska bli dags att ge sig iväg för att kolla på bio! sherlock holmes står på agendan. om ni ska på bio i paris... eller franktike överhuvudtaget - var noga med att kolla så att det inte är en dubbat version, utan att det antingen är en originalversion eller att den är textad.

nu: yoghurt till kvällsmat. brunchen står mig fortfarande upp i öronen.

sunday, bloody sunday...?

2010-02-14T17:52:00.004+01:00

ur högtalarna spelar Carla Bruni, vår kära presidents fru, och vi sitter vid vars en sida av bordet och studerar. en skön söndag efter en hård helg, lugnet efter stormen. dagen började med att jag vaknade bredvid en kines (eftersom metron redan slutar gå vid ett, erbjöd vi vår nya vän att sova över). systrarna s. avböjde vår inbjudan då de skulle på en dagsutflykt till versailles i dag. eftersom det trots allt är alla hjärtans dag, beslutade den resterande skaran av oss för att ha en romantisk champagne-brunch. tobias är allt bra att ha, han. maten var som vanligt underbar.

i går provade vi för första gången vår lokala kvarterskrog, en salig blandning mellan restaurang café pub bar och klubb - lyckat. Charlie Birdy, heter den och ligger i början på Rue d´Labbe Groult (metro: commerce, linje 8)

doomed nightlife

2010-02-14T13:42:00.004+01:00

vi är hemskt dåliga på att skaffa franska vänner. fredagens festligheter började med att vi bjöd hem två nya vänner på middag, en kines och en dansk. vi drog sedan vidare ut i natten för att möta upp med systrarna s, som befann sig på club Rex på Grand Boulevards - DONT GO THERE! högt inträde, dyra drinkar och dålig musik. för att bespara er vårt missnöje tänkte jag härmed svartlista några av paris nattklubbar:

Le Rex Club

5 Boulevard Poissonnière

metro: Grans Boulevards

Social Club

142 Rue Montmartre

metro: Grands Boulevards

Chez Carmen

53 Rue Vivienne

metro: Grand Boulevards

det slutade med att vi hamnade på Truskel i alla fall. helt okej ställe, för många svenskar bara. än dock mötte vi två fransmän som vi följde med hem på efterfest med... alltså - gå till en bar, träffa parisare och följ med dem.

Jag, dansken och kinesen. foto: tobias.

stackars lilla barn!

2010-02-13T19:04:00.005+01:00

en av de nya vänner jag fått (är man vänner på facebook så räknas det) är japan/kines halva halva 50/50. jag och tobias tyckte att det var lämpligt (eller, lämpligt och lämpligt, vi kunde helt enkelt inte hålla oss) att efter några flaskor vin berätta om en liten visa vi har i sverige:

mamma kines

pappa japan

- stackars lilla barn!

och självklart de tillhörande rörelserna. han tyckte kanske inte att det var lika kul som vi, men när en fransman senare under natten bjöd hem oss på efterfest och fick reda på denna mysiga blandning så kunde han heller inte hålla sig för skratt när fransmannen började förklara "in france, we have this little song..."

mère chinoise

père japonais

pauvres petits enfants

jag dog självklart lite av skratt, och lyckligtvis gjorde chippen också det. perfect timing gav denna lilla visa lite mer cred än vad den kanske borde få - internskämt for the win!

dålig uppdatering

2010-02-13T18:53:00.003+01:00

borde man ursäkta för dålig uppdatering, eller är det över huvud tagen någon som bryr sig...? i går hade jag ett av mina värsta up-and-downs. dagen började med att jag gick hemifrån med en ny, sundare inställning till skolan och klassen. den bröts dock sönder och samman när jag i mitt försök att socialisera lite satte mig på en ny plats och bröt gårdagens bordsplacering. inget nytt, inga nya vänner. väl hemma var jag på väg att beställa en biljett med första bästa flyg hem till viken - tur nog ringde tobias och räddade mig "stäng av khonnor, sätt dig på metron med håkan hellström i lurarna och kom hit". han och en del av systrarna s. hade bjudit med två klasskamrater på en fika, som jag senare attenderade. tur det, annars hade jag nog dränkt mig i seine.

efter det vände mitt humör och min inställning och gårdagen kom att bli en av de bästa på länge! tänk vad lite nya vänner kan göra. nu - duscha av bakfyllan och hämta kinamat, sen - melodifestivalen och trevligt umgänge.

spontankväll

2010-02-12T00:11:00.003+01:00

jag vet inte om det är för att det fortfarande känns som att vi är på semester eller för att vi anammat den sydeuropeiska livsstilen, men klockan 19.00 begav vi oss i alla fall "ut på stan" (eller vad man ska säga. vi bor ju I stan, trots att det tar lika lång tid för mig att pendla till skolan här som det gjorde i när jag bodde i viken och gick i skolan "i stan"). tobias skulle sistaminutenhandla en grammatikbok, något som jag redan gjort tidigare under dagen. dagarna blir ju så otroligt långa när man börjar skolan vid 10.00! det slutade självklart med lite shopping, eftersom butikerna inte stänger förrän kl 21.00 på Boulevard Haussmann. eftersom jag inte skulle hämta min kära mobiltelefon på Le Tigre förrän kl. 22.00 så bestämde vi oss för att äta på ett ställe vi besökt veckan tidigare: Moutarde, på Boulevard des Italiens - a french/american bistro á la Paris och New York. med andra ord är jag åter igen kontaktbar.

Puffärmad tröja med egentillverkade axelsmycken. man måste ju börja någonstans...

fräääscht.

2010-02-11T18:12:00.003+01:00

hade ju som sagt ett minispa hemma efter skolan, eftersom det gick sisådär med den sociala biten i dag... tittade förbi Sephora, frankrikes svar på kicks. de säljer bla hårprodukter, smink, parfymer, you name it! de har en massa olika märken, allt från dyra till mindre dyra, men har även ett eget märke om man vill komma extra billigt undan. är man dessutom en slösare som jag, så kan man dra ner lite på kostnaderna genom att skaffa sig ett gratis medlemskort. efter en snabb registrering på nätet så får man 20% rabatt på en stor del av sortimentet!

allt för dryga 20-lappen (vi pratar euro då. låtsaspengar).

note to self!

2010-02-11T16:28:00.003+01:00

jag tänkte passa på att berätta lite om mitt första intryck av de miffon jag går i klass med (ja, i dag är miffodagen. därav den frekventa användingen av ordet). kan vara kul att läsa om fyra månader när jag antagligen (förhoppningsvis?) har fått en annan uppfattning om dem. jag menar, som det är nu så kan det bara inte bli värre.

fördelningen av nationaliteter är inte speciellt jämn: 80% asiater och resten från övriga världsdelar (vilket alltså betyder att 80% av klassen kollade snett på mig där jag satt i min ensamhet) har man från början redan svårt att förstå kinesiska eller japanska så är det minsann inte lättare att förstå deras franska. så fort de öppnade käften så höll jag på att dö lite av skratt inombords (tur att inte tobias är i samma grupp, då hade vi triggat varanda till max). duktiga studenter som de är där på andra sidan jorden, så har jag hört att de ofta ber om mer läxor på den här kursen. kulan på den, säger jag.

fyra amerikaner var där också - de behövde inte ens säga var de kom från. man fattade det direkt med deras uttal (okej, jag klankar ner på deras uttal när mitt eget kanske inte är det bästa. men det är deras uppgift att klanka ner på mig, inte min).

sen var där någon turk, någon brasilianare, en från syrien... också var där en ryss. ett riktigt jävla miffo, kan jag meddela er. medelåldern i klassen är mellan 20-25 år - men den här tanten var 46 bast (varför inte? tänker ni. därför, svarar jag). hon spelade miss jagärbästivärlden anka och svarade på alla, ALLA, frågor. främst dem som var bestämt riktade till en annan person. jag råkade dock inte ut för henne, då hade jag satt en kula i pannan på henne. kanske att hon kände av det.

oh, just det. sen var där fyra svenskar också (mig själv inkluderad).

2010-02-11T16:16:00.003+01:00

alla i min klass är miffon. eller så är det jag som är miffot, det beror ju på hur man ser det. nervös som jag var så åkte jag hemifrån aningen för tidigt, och var därför bland de första in i klassrummet i morse. jag satte mig på en bänk i mitten, lite så där svenneaktigt - inte för långt fram (nördvarning) och inte för långt bak (man vill ju inte verka som den som inte bryr sig). men ingen satte sig bredvid mig! jag satt alltså som den enda på en ensam bänk under kursens första lektion. vid närmare eftertanke så är det nog jag som är miffot... ser jag skrämmande ut, eller luktar jag illa? tog i alla fall en lång dusch när jag kom hem, ansiktsmask och hårinpackning - just in case.

nej.

2010-02-11T00:04:00.003+01:00

Khonnor i lurarna. varför just khonnor, kan man fråga sig. det gör jag med.

långa dagar korta nätter

2010-02-10T18:01:00.002+01:00

nu ska vi besöka systrarna. s för lite mys på montmartre. mys. mysigt. ett svenskt fenomen som jag och tobias diskuterade här om dagen - hur kommer det sig att man inte myser som vi svenskar i andra länder och kulturer? eller är det helt enkelt så att man myser, men inte har något speciellt ord för denna sortens umgänge? okej, det finns ord som cozy på engelska och hyggligt på danska, men det är mest bara ett ord för att beskriva saker och ting. ett adjektiv, inte ett jävla verb som vi svenskar tycks ha gjort det till.

i alla fall.

nu ska vi mysa.

klart slut.

2010-02-10T14:28:00.003+01:00

Notre Dame

Metro: Maubert-Mutualité, linje 10 (följ väganvisningarna)

eftersom lokalerna där jag skal ha mina lektioner ligger precis vid den enorma kyrkan Notre Dame, så beslutade vi oss för att även ta oss en titt på den. enorm. som all annan arkitektur här i paris... man skulle nästan kunna ta det för att vara americanized, om det inte vore för den gamla kulturella prägeln som vilar över staden. här sträcker sig som sagt historien aningen längre bak i tiden...

jag och toad utanför kyrkjäveln. snö på marken, sol på himlen och regn i luften... hvad sker der mand?! inga puckel-bilder dock. lite tråkigt.

innanför och utanför. in och ut. ja ni fattar. mäktigt var det!

Bonnie et Clyde is no more!

2010-02-10T14:05:00.003+01:00

okej. det var inte riktigt den första skoldagen... den första skoldagen är i morgon. förhoppningsvis. jag fattar ju inte vad det är de snackar om. i dag tog vi oss till i alla fall till ccfs-högkvarter för inskrivning och uppdelning av nivågrupper. jag kom som väntat i nybörjargruppen, och kallas härmed för "debutant"! tobias, däremot, kom till sin besvikelse i endast en grupp över mig (han får tycka vad han vill, jag är i alla fall stolt över honom). detta innebär alltså att vi från och med i morgon får egna liv, oberoende av varandra. vi har inte bara olika tider för föreläsningar och dylikt, utan vi kommer även att hålla till på olika platser. lite läskigt, men samtidigt spännande! jag tror att vi behöver tvångskiljas från varandra för att träffa nya människor och inte gå ner oss i varandra och våra internskämt.

efter att vi kommit i ordning bestämde vi oss för att leta efter ställena där vi skal befinna oss i morgon bitti. med solen i ansiktet och självförtroendet i ryggen så begav vi oss ut på skattjakt, intet ont anandes om att det helt plötsligt skulle börja snöa något extremt! det är en av de märkliga ting jag fått uppleva i paris - vädret är inte att lita på. extremt oförutsägbart dessutom. därför blev det en snabb visit på första bästa café - och gud vad gott kaffe kan smaka! hade helt glömt bort det, eftersom vi kör på budgetvarianten här och blandar eget instant coffee. smakar ungefär som såpa, om ni nu någon gång råkat få det i munnen. men man vänjer sig, i guess... söt tant i alla fall.

back to school

2010-02-10T08:47:00.003+01:00

med luke i högtalarna och ett äpple i handen förbereder vi oss nu för vår första skoldag! ytterst spännande för en som inte suttit i en skolbänk på ett halvår. dagen till ära blir det uppsatt hår och kavaj - något jag fått för mig bidrar till en mer pro-school-look. pense à moi!

dead end

2010-02-09T23:31:00.002+01:00

jag känner mig helt lost i paris klubb-djungel! vart ska man börja? jag har svårt för sensation-white immitationer och dylika snorthäng. jag vill ha alternativ, dansant musik som inte får hjärnan att spy ut varenda hjärncell.

min teori (och mitt hittills bästa hittaruntiparisklubbdjungel-tips) är att ta sig till Grands Boulevards, sätta sig på första bästa bar, hooka up med snygga fransmän och fransyskor som kan ta en vidare ut i natten. förhoppningsvis är man i ett tillstånd där man kan komma ihåg stället man besökt till nästa gång.

fredag = förhoppningar. och nervösa sammanbrott. god natt.

dagens inköp

2010-02-09T20:56:00.005+01:00

beige trenchcoat med blåvitrandigt foder, från zara. aningen kall för att använda nu... men våren kommer snabbt till paris, har jag hört i alla fall.

oversize halsband, COS by Hög&Mager. fattig som man borde anse sig vara så är sådanna här investeringar att rekommendera. kan lyfta en gammal outfit som blivit tråkig!

klänning med axelsmycken, även denna från zara. axelsmycken är the new shit, har jag hört. besatt av nitar och strass som jag är så passar den trenden mig väldigt bra... funderar på att hitta en hobbybutik och göra egna, för att snygga till allt för väl använda plagg.

2010-02-09T19:40:00.005+01:00

Rue de Rivoli

Metro: Hôtel de Ville, linje 1 (rådhuset i Paris)

dagen har spenderats med ännu mer shopping, något vi båda borde hålla igen lite med... tobias, som shoppade loss på zara's herravdelning, skyllde ifrån sig på mig och sa att det minsann inte är lätt att bo tillsammans med en slösaktig shoppoholic. jag låtsades som ingenting och ställde mig i kassakön...

vi mötte upp med systrarna. s längst med Rue de Rivoli. här kan man finna kända butiker så som Hög&Mager, Zara och Mango m.fl. är man istället intresserad av lite mer exklusiva småbutiker som inte ägs av ett internationellt franchisingföretag rekommenderas smågatorna kring La Marais, som ligger undefär i mitten av den långa shoppinggatan Rue de Rivoli (metro: Châtelet). här är priserna aningen högre än på de gamla vanliga mode-kedjorna, men personligen tycker jag att det är mer värt att spendera de pengarna i dessa områdena. det var även här dagens lunch avnjöts, innan systrarna s. var tvungna att ge sig av för att möta upp med en gammal vän.

tummen upp för tunnare ytterkläder kombinerat med stora, tjocka mössor vantar skor halsdukar you name it. kontraster, ja tack.

four months in paris

2010-02-09T02:32:00.002+01:00

jag tänkte tipsa om en av mina favoritfilmer - passande nog heter den "2days in Paris". Ett otroligt humoristisk konstverk med en oslagbar dialog. handlingen utspelar sig, som titeln avslöjar, i Paris. om ett pars två dagar korta vistelse som slutar i kaos. hon är fransk och han amerikan. det säger sig självt...

samma gamla visa

2010-02-09T00:54:00.001+01:00

nu sitter vi här igen. famför datorn och tv'n. och det enda program som inte är dubbat på franska, utan textat, är på holländska. score.

matlagning på rue d'labbe groult

2010-02-08T22:11:00.001+01:00

anledning till glasögon: tobias hackar lök. anledning till inlägg: ingen som helst.

2010-02-08T20:52:00.005+01:00

Musée Louvre

Metro: Palais Royale, linje 1 (ingång via Carrousel)

ända sedan jag tog studenten från Campeon Frigymnasium i helsingborg har jag känt mig sjukt intellektuellt understimulerad - jag läser bara bloggar, shoppar och dricker vin. en hel del vin dessutom. blir chockad när jag läser igenom gamla skolarbeten och tänker "var det verkligen jag som skrev det där?" därför kändes det märkligt att återupptäcka intresset för det konstnärliga arv vi faktiskt är berikade med. besöket på musée louvre gav liv till historien och fick en att inse att det man fascinerats av i skolbänken inte bara var en berättelse, utan grunden till den värld vi lever i idag. att man lagt tid och kapital på att bevara vårt historiska arv är något vi borde vara mer tacksamma för, då vi lever i en digital tidsålder där all information om vår samtid är lätt nedbrytbar. den förlorade tidsåldern. med andra ord kan man hitta på så mycket shit man vill, för det är ändå ingen som om hundra år kommer att kunna gräva fram någon information om det.

i alla fall. innan vi kom fram till vår destination för dagen, det omtalade musée louvre, ställde jag mig frågan: "är allt i paris störst i världen?" vi hade nämligen läst att även detta museum, precis som den lilla fjuttiga marknaden vi var på igår, skulle vara störst i världen. men ack, om detta inte är det största museum vår värld har att erbjuda så kommer jag faktiskt att döpa om mig till maud. och denna gången kommer jag att ha det som tilltalsnamn. den gigantiska byggnaden, som en gång var hem till den kungliga franska adeln, var i sig ett konstverk (jag minns inte så mycket mer än mona lisa och de fantastiskt utsmyckade väggarna och taken). under de drygt två timmarna vi spenderade på musée louvre hann vi endast besöka en liten del av det gigantiska konst-imperiet. den del vi idag besökte bestod av målningar. anledningen till att vi valde just den delen var för att vi som gamla nördiga campeoniter är relativt pålästa inom det området - kom alltså påläst till louvren, det gör hela upplevelsen mer fantastisk. det är inte en vanlig jävla turistattraktion man "bara måste se bara för att man är i paris". skamligt.

tips: är du under 26 år och har ett EU-pass? då kommer du in gratis på musée louvren. ställ er i kön till biljettförsäljningen, visa ert pass och få en fribiljett. denna använder ni sedan för att ta er in på själva museet.

bloggkrig

2010-02-08T12:58:00.002+01:00

för att visa tobbe att jag visst kan använda fula bilder han lägger upp på mig så har jag härmed bytt header.

minnet börjar komma tillbaka

2010-02-07T23:50:00.003+01:00

nu har vi alltså lyckats lokalisera en av de platserna vi var på i fredags: Le Tigre, 5 Rue Moliére. känner mig dålig som efter en vecka inte kan tipsa om ett enda bra uteställe i paris, men det här var nog trevligt. det ser i alla fall trevligt ut.

2010-02-07T20:34:00.010+01:00

Les Puces de Saint-Quen

metro: Porte de Clignancourt, linje 4 (kort promenad, följ vägskyltarna)

om Les Puces de Saint-Quen är en av världens största marknader så döper jag helt ärligt om mig till maud. storleken var något ut av en besvikelse när man förväntat sig ett gigantiskt torg med stånd så långt ögat når - men sen är det väl så att förväntningarna är upplevelsens värsta fiende. men låt er inte luras av min negativa inledning! vad marknaden sedan hade att erbjuda var däremot upplyftande. där fanns allt ifrån väskor och skor till smycken och klockor, sjalar jackor musik konst you name it. inte så mycket kopior, mest billigare imitationer av kända märken. kommer man sedan utanför marknadens inhägnad blir man näst intill överfallen av folk med gucci- och armanikopior, till och med marlborokopior! för den som röker. usch. gör inte det.

detta var vad jag inhandlade under dagens besök på marknaden: en handväska med nitar nitar nitar, nerprutad till 20e. var inte rädda för att pruta på paris marknader, det är meningen att man skal diskutera priset.

Sacre Coeur

metro: Pigalle, linje 2 (promenad längst med Rue Lepic)

efter en timme kände vi oss klara med marknadsshopping och begav oss istället mot montmartre, för att äta lunch (man kan tro att det kostar skjortan att äta ute på turistfällorna, men håller man sig till luncherbjudandena och hoppar över drickan så kan man komma lindrigt undan - i dag fick vi tre rätter för 10e!) och ta oss en titt på den stora kyrkan Sacre Coeur. kyrkan är belägen på montmartre-kullen, paris högsta punkt, vilket ger en fantastisk utsikt. kan jag tänka mig... det var aningen mulet idag. men än dock tillfredsställande! live musik/dans och mysig stämning.

fler bilder från dagens äventyr finns att hitta hos tobias, hans blogg hittar ni här. resten av dagen har vi spenderat kring Les Halles, i hopp om att finna klubben Le Tigre ingen av oss minns från fredagens festligheter (det är som sagt där min mobiltelefon befinner sig just nu). vi fann det tillslut, efter säkert en timmes letande, men självklart var det stängt. en del svordomar och nervösa skrattanfall senare bestämde vi oss för att ge upp och ta oss hem...

2010-02-07T13:54:00.002+01:00

ja. jag vet. jag har för mycket fritid att döda. men tobias tar sån tid på sig på morgonen (även om jag kanske inte är så mycket bättre själv....) lägenheten är städad, diskmaskinen provad och bakfyllan över. nu ska vi prova på att gå på en av paris marknader! men först hämta min mobil på en av de klubbar vi besökte i förrgår, Le Tigre.

ja. jag ser i princip lika dan ut varje dag. men ibland fastnar man vid ett slags uttryck, vilket jag antagligen gjort nu. CHA CHA!

nattbloggning och marilyn monroe

2010-02-07T02:14:00.003+01:00

också var klockan nästan halv tre... lätt hänt när man sover bort en hel dag. just nu sitter vi under vars ett täcke i min bäddsoffa, surfar runt på nätet och kollar på en dokumentär om marilyn monroe. disken efter take away-maten vi beställde står fortfarande framme och synen av vår nystädade lägenhet är som bortblåst.

i morgon tänkte vi ta oss upp i relativt god tid, duscha av oss bakfyllan och bege oss ut på paris marknader. allt detta mörker får mig att bli lite smått deppig - bakfylleångest. hann inte se solen i dag. men i morgon. ny dag nya tag. nyktra drag.

allt eller inget

2010-02-06T20:48:00.004+01:00

okej. metron slutar gå ett. man tar alltså sista metron ut i natten. sen börjar den inte gå igen förrän klockan sex på morgonen, vilket betyder att man inte är hemma förrän klockan åtta på morgonen, spyr lite också sover man bort hela dagen efter. allt eller inget. jag och tobias har sett döden i vitögat idag.

vi började med att gå till ett ställe som heter Truskel, vid rue montmartre. det är i de områdena, kring 2:a distriktet, som vi härjat rundor i natt. där finns en hel del att upptäcka, tyvärr minns jag inte speciellt mycket av det. det enda jag har att gå efter är kvitton på 30e styck och en borttappad mobiltelefon - tips! gå inte ut i paris (eller någon annan stans för den delen) med kontokortet. eller mobilen. som dock är upphittad, men pengarna kommer jag aldrig mer att se röken av.

nu kollar vi på melodifestivalen på SVT play - det suger mer än jag förväntat.

2010-02-05T20:32:00.002+01:00

Då var det dags att försöka ge sig på paris nattliv. vad vi har hört så är det svårt att komma in på klubbar om man inte är totally fashion edgy on the top - de går alltså knappt på ålder (jag som nyss fyllt 20...)

det här är vad jag tänkt klä ut mig i. får se om det hjälper ett piss. annars så hittar ni väl oss på en sunkig bar bland förorterna.

ingen mer handdisk!

2010-02-05T16:23:00.003+01:00

denna lägenheten upphör aldrig med att förvåna. hör och häpna - vi har inte bara en tvättmaskin utan även en diskmaskin! torra och spruckna händer is no more. det kan tyckas märkligt att vi inte upptäckt denna diskmaskin tidigare, eftersom sådanna apparater brukar ta en del plats, men tro mig - denna var väl dold!

en fredag eftermiddag

2010-02-05T15:25:00.003+01:00

då var lägenheten städad, och jag må säga att det var något av det äckligaste jag tagit mig igenom. jag trodde aldrig att jag skulle bli en såndär vardagsskribent, men here we go - killen med paris-slang som bodde här innan oss lär ju inte ens ha försökt att få tummen ur röven och ens damma av lite. nej, den tycks ha fastnat där för gott. det blir väl så när den suttit där för länge, antar jag.

just nu inväntar vi axel, killen som vi egentligen inte vet vem det är, och vad fan han hänger hemma hos oss för, men som fixar en massa grejer i vår lägenhet och är dödligt snygg. det gillar vi. nu är det en upphängare till duschhandtaget, som varit trasigt sen vi flyttade in, som ska monteras upp. jag funderar ibland på att smått brännskada lägenheten, eller i alla fall pilla ner något, för att han skall komma to the rescue. så att man får se en man in action. läckert.

nog om det. i afton får vi fint besök av systrarna s., våra nya svenska vänner från sorbonne. vi tänkte äta middag tillsammans och sänka några flaskor vin för att sedan bege oss ut i parisnatten och se vad den har att erbjuda.

tidig morgon

2010-02-05T10:09:00.006+01:00

då var man redan uppe. elektrikern skulle komma och läsa av gasen och elen. sjukt komplicerat, ansåg både jag och tobias. det är något vi fått lära oss här i frankrike - inget går smidigt, allt skal göras så komplicerat som möjligt (antagligen för att de inte vill ha några invandrare som oss, vad vet jag).

då var i alla fall det avklarat. nu väntar kaffet.

olyckligt kär i ingen speciell

2010-02-04T23:33:00.005+01:00

nu när jag gett min in i bloggvärlden så har jag även börjat läsa aftonbladet-virtanens blogg i bokversion. han skriver om nöje, musik och storsdagsliv - med bas i stockholm. säga vad man vill om vår kära huvudstad, men boken den är läsvärd. och bloggen likaså kan jag tänka mig. olyckligt kär i ingen speciell heter den. läs. eller skit i det.

och nu spillde jag rödvin över min vita mac book.
god natt.

2010-02-04T21:50:00.003+01:00

gott folk! bonnie et clyde har skaffat vänner (alla vet ju att facebook-vänner är de enda sanna vännerna...) två svenska söta små flickor, som tyvärr heter sofia och sophie - vad fan är det liksom?! jag som redan är handikappad på det området kommer ju att fucka upp totalt med att kunna skilja dem åt. från och med nu kommer jag alltså att referera till dem som systrarna s.

det är otroligt många svenskar som skal ta den kursen vi ska - course de civilisation française de la sorbonne. hittils har jag redan stött på en handfull sådanna - samtliga brudar. det är märkligt hur liten vår värld egentligen är. vi satt tillexempel på samma flyg som en av dem. men det mest otroliga är ändå att vi träffade en vän till en vän - tjej från helsingborg, årgång -90 och ProCivitas-student! vart tog alla fransmän vägen...?

Maud Olofsson - Paris edition!

2010-02-04T21:38:00.005+01:00

även Maud Olofsson var med och shoppade idag. ett desperat försök från centerpartiets sida att öka medlemsantalet i cuf, sa vi. trevligt, sa hon.

2010-02-04T20:29:00.008+01:00

La Fayette

Metro: La Fayette eller Opera

jag kan knappt gå. om ens skriva. dagens lilla shoppingrunda blev till ett 5h långt maraton! vi besökte som sagt La Fayette, Paris NK Magasin KaDeWe you name it. det var lite som att gå på museum - se men inte röra, priserna är ju extremt höga för fattiga studenter som oss (om man nu inte väljer att banta i tre månader och köpa en väska i stället...) själva byggnaden var i alla fall till belåtenhet - fantastisk arkitektur, vackra balkonger med attiraljer av guld och gigantiska takmålningar. storleken på varuhuset var även den fascinerande - en byggnad på sju våningar för damer och en lika stor för män och sen ytterligare en för inredning. vi orkade givetvis inte ta oss runt i hela La Fayette-imperiet, det hade i sig självt tagit 5h... men ändå. sevärt.

har man inte så mycket pengar att spendera, men ändå vill se La Fayette, så rekommenderas shoppingutbudet på Boulevard Haussman, gatan där La Fayette ligger. där kan man hitta allt från mango till h&m till zara (inte lika exklusivt och exotiskt, men än dock tillfredsställande). jag ska leta reda på lite mer intressant parisisk shopping en annan gång, i helgen skall vi tillexempel prova på en av världens största marknader - Les Puces de Saint-Quen.

resultatet av dagens shoppingrunda: jeansjacka med nitar från Mango, stickad pälsväst från h&m.

2010-02-04T13:12:00.005+01:00

okej. det blev inget test för min del i går, och därmed inga spyor. än dock en del sura uppstötningar. eftersom jag tydligen är absulement debutant. vad det nu innebär. T. gjorde i alla fall provet, och sprang gråtandes därifrån. eller. okej. han grät inte precis men man kunde ana en viss oro i hans ansiktsuttryck... och det var han inte ensam om. efter det skriftliga nivåtesten skulle man snacka med en proffesseur. det gick helt okej för min del, med tanke på att jag aldrig lärt mig ett dugg franska i skolan. här var för en gång skull min hittepåfranska uppskattad! T. lyckades redan här med att göra en proffesseur upprörd, genom att använda sig av paris-slang. han hade förklarat att han gillade franskt käk (bouffe), vilket tydligen skulle refereras till som la cuisine françaises, det franska köket. väldigt underhållande tyckte jag.

resten av dagen spenderades på en del av paris turistattraktioner, bl.a. eiffeltornet o och champs elysée. sånt man ska se, ni vet. trevligt värre må jag säga, i sällskap med en god vän! i dag tänkte vi ta oss från de snordyra lyxaffärerna på champs elysée (där en tattig jävla cheeseburgare på McDonalds kostade 2.5 e) till lite mer afordable shopping kring NK á la Paris - La Fayette.

2010-02-02T23:24:00.006+01:00

idag har jag varit och shoppat ett svart nagellack, för mina egna pengar. det kostade trehundrasjuttioåttatusenmiljoner dollar. jag vet att ni där hemma i era hyddor inte har råd med något sådant, men å andra sidan så är ni ju heller inte gifta med en fågel.

2010-02-02T20:59:00.006+01:00

jag i tanke om två brudar vi stötte på både i går och i dag under inskrivningen. alltså stötte på som i såg i korridoren. inte stötte på som i låta kuken dingla. sånna där gröngölingar, som de såg ut att vara (om man får tillåtelse att låta fördomarna tala), har aldrig intresserat mig. speciellt inte i paris, där jag förväntat mig mörka anorektiska modellånga brudar i skyhöga klackar och en cigarett i mungipan. nej, dessa brudar var raka motsatsen av vad jag nyss beskrev - korta knubbiga krusigt hår alltid klädd i fjällräven och mossgrönt. ni vet, sånna som ger oss lite mindre miljövänliga idioter dåligt samvete över att vi slängde den där ölburken i soporna och stod de där extra minutera i duschen. bara genom att titta på dem. alltså, inte för att vi är äckliga (angående det där med duschandet), utan för att det är så förbannat skönt och avslappnande. ungefär som minuterna efter ett riktigt bra samlag (något som de kanske aldrig får uppleva eftersom de skippar duschandet). samlag. same lag. ett lag samer som rider på renar och sticker ner varandra med spjut. ursäkta sidospåret... vad jag egentligen ville komma fram till var att dessa två svenska brudar (ja, vi hörde dem tala svenska) personifierar den jag en gång var och aldrig mer vill vara. eller, det där med miljövänligheten borde man kanske hitta tillbaka till. hitta tillbaka till, inte anamma som livsstil.

inte för att jag är så jävla mycket bättre själv. men det är ju allmänt känt att det där med att trycka ner andra får en att känna sig bättre själv. ärligt och bra. jävligt sant också. erkänn. undra vad mossbrudarna tycker om mig. jävla snobb jävla idiot jävla svenskjävel som tror att hon är något bara för att hon flyttat till paris. jävligt sant.

le 2 février 2010

2010-02-02T20:36:00.002+01:00

livet på Rue d´Labbe Groult leker. idag har jag och toad irrat runt på Sorbonnes huvudbyggnad - det är först när man är på plats som man inser hur stort universitetet verkligen är. vi försökte självklart anamma looken som medvetna franska studenter, men efter ett tag insåg vi att det var meningslöst och släppte fram de förvirrade små svenskarna inom oss... trots att arroganta och nedlåtande blickar letade sig fram genom de enorma korridorerna. men, vad fan, vi kommer själva gå runt som stroppiga storstadsbor när vi kommer tillbaka till helsingborg! (så, nu var det sagt och jag förväntar mig därmed inga kommentarer när detta väl inträffar...)

...angående mitt förra inlägg, det där om blod svett tårar spyor, så har detta ännu inte inträffat. cepedålig på franska som jag är så fattade jag inte att nivå-testen först kommer att äga rum i morgon kl 14.00 (anledningen till att jag skriver ut klockslaget är alltså att det är då det ska bes för mig, och torkas spyor). jag menar, vem fan kan skriva ett grammatiktest på ett främmande språk utan att fucka upp totalt? ingen. hoppas jag. så att det inte bara är jag.

vi tänkte även ta på oss träningsdojjorna och bege oss ut på lite sightseeing! jag har nu bott i paris i 48h och har ännu inte sett annat än toppen av eiffeltornet (som kan ses från vårt sovrumsfönster). oacceptabelt, säger en sann turist. fuck det, säger jag. en sann parisare. eller en eländig kopia. vad fan vet jag.

PARIS, tagning två.

2010-02-01T19:23:00.004+01:00

Idag har vi, alltså jag och min trogna följeslagare T., irrat rundor i Paris. det har nämligen visat sig vara så att T. inte är en så genialisk parisare som jag förväntat mig att han skulle vara, vilket har lett till en del mindre nervsammanbrott och funderingar över vad det egentligen är jag gett mig in på (eller, rättare sagt, vad det egentligen är T. har lurat med mig på).

anyways, inskrivningen på Sorbonne gick som planerat (inte som förväntat dock, jag hade föreställt mig mer blod skrik tårar). vad morgondagen har att erbjuda kommer däremot att innehålla både blod skrik tårar, och en hel del svett - vi ska skriva en del tester i franska för att se vilken nivå man ligger på. T. kommer nog att klara sig undan relativt bra (med bara tårar och svett), jag däremot kommer att ligga i mina egna spyor och be om nåd från en grym gud. grymmast av dem alla. mon dieu.

något som däremot fått mig att andas någorlunda lugnt och stilla är lägenheten. en rymlig men mysig tvåa, i (enligt mig) en gammal parisisk stil. men vad fan vet jag, trivs gör jag i alla fall. jag tänkte bifoga lite bilder på den, för den som är intresserad. och en bild på T., som tagit det där med "ny stad - ny stil" på lite för stort allvar...

PARIS, tagning ett.

2010-02-01T19:08:00.002+01:00

Nu när man väl är framme och får ta del av denna stad, och dess för tiden förvånansvärt milda klimat, är biverkningarna av en tre timmars försenad flygtur relativt obefintliga. Ni vet hur det är - man sitter på sin värkande stjärt i ett flygplan som vägrar lyfta på grund av diverse väderproblem, iPhonen är död och (som grädde på moset, socker i kaffet, whateveryoudliketocallit) så sitter där barn med på flyget. jag avskyr (för tillfället) numera officiellt barn och kommer aldrig att skaffa mig några sådana (i alla fall inte sådana med snobbiga attityder och snoriga näsor, lortiga fingrar, efterblivet tal... och så kan vi hålla på i evigheter).

Paris är i alla fall inte efterblivet, mon dieu.

091027

2009-10-27T19:02:00.002+01:00

visst är det underligt hur man på så kort tid kan ändra åsikt om saker och ting. drastiskt. innan var det bara jag. och jag trivdes jävligt bra med det. sen kom du och nu är det vi. jag har funderat en hel del angående det där med tvåsamhet den senaste tiden, och är det verkligen något att vara så förbannat rädd för? är det verligen en big deal, som man behöver göra en big deal av?

jag har blivit förälskad. i köpenhamn. mitt nu. min framtid? det tar vi då. don't worry, paris. jag ska inte svika oss.

090927

2009-09-27T18:18:00.002+02:00

denna lediga dag har jag spenderat tillsammans med J, intills det att han skulle börja jobba. vi käkade frukost, shoppade runder lite och hade det allmänt mysigt. tills det att jag klantade till mig big time inne på åhlens city. jag har inte skämts så mycket på länge, och kommer inte att sätta min fot där på ett bra tag fram över...

vi strosade runder på damavdelningen uppe på övervåningen och kikade på allt smått och gott som gjorde så att det verkligen kliade i mina shoppingsugna fingrar - men icke! vuxenpoäng. tillslut nådde vi fram till änden av lokalen, där underkläderna var. men tro inte att min pinsamma historia har något med underkläder att göra (om det ändå vore så väl!). en av skyltdockorna fångade min blick, den var nämligen av större storlek än de andra "vanliga" superskinnysizezero-dockorna.

"haha vad fan är detta?! är detta ett desperat försök av modevärlden att ursäkta sig för alla de sura uppstötningar och minimala födointag de skapat hos alla boys n' girls som inte når upp till standarden för vad som anses vara snyggt? haha, den sämsta jävla moralpredikan jag stött på på länge! inte kan man ha en fet jävla skyltdocka, det ser ju helt sjukt ut!"

utbrast jag. och det blev tyst i lokalen. J tittade skamset på mig och gick därifrån... när jag helt ovetandes tittar upp, ser jag till min stora fasa en gigantisk skylt med bokstäverna P-L-U-S-S-I-Z-E. och mycket sant. alla som handlade där bar runt på en del extra kilon.

grattis emelie, du har nyss tagit första pris i osmidighet. helvete.

090921

2009-09-21T17:47:00.004+02:00

jag råkade stöta på ett par gamla bilder från the good old times när jag surfade runder på facebook. det är nämligen så att jag, för 12 år sedan, började första klass på bäckaskolan i viken. dessa bilder är camel gul värda. låt mig presentera min första klass!

Bäckaskolan -97

klass 1B

fine, denna bilden är mycket värdefull och väcker många minnen. men den slår inte följande bild... den föreställer min mamma, min bästa barndomsvän, mig själv och min bror. det fantastiska med denna bilden är inte spicegirls-tröjan, den löjligt stolta modern eller mina omistliga 90-talsflätor, utan helt enkelt den sistnämnde - min bror. det gick inte en dag utan att denna lilla krabat skulle klä ut sig (just den här gången är det någon slags robin hood-inspirerad look lillkillen har anammat, då vår pappa ett par dagar tidigare kommit hem från england och köpt med sig just en sådan hatt och en tillhörande pilbåge. var den tagit vägen vet jag då inte, antagligen hade den gått sönder i ett syskonbråk, och i det här fallet ersatts av en plastorm). och as the tip of the iceberg så är ju inte heller mammas dyra linnesjal att förglömma. är man tillräckligt jobbig kommer man undan med det mesta...

090911

2009-09-11T13:35:00.001+02:00

jag vaknade i morse (läs: nyss) av goda nyheter. de godaste på länge! jag har nämligen blivit erbjuden ett rum vid drottningtorget i malmö - cykelavstånd till allt som är värt i denna underbara stad. rummet ligger i en fyra, jag delar med ett par några få år äldre än mig. bruden är den skönaste på länge, och det känns verkligen som att detta kommer att bli bra. underbart bra! (pojkvännen har jag inte träffat än, men jag tror på teorin att sköna människor dras till varandra).

090911

2009-09-11T13:19:00.002+02:00

nej. jag tänker inte skriva om nineeleven. även om det känns angeläget just denna dag. jag menar, undra vad som händer i dag? nu blev det så att jag skrev i alla fall...

...i alla fall. i natt var jag hemma fyra från jobb, för att korv absolut nödvändigast skulle inhandlas och öl förtäras. men jag börjar finna en del tjusning i det där med jobbhäng mitt i natten. trevligt värre. jag måste ta tillfället i akt och berätta om en ny vän och kollega, en liten ettrig arab som vid upphetsning uttrycker sig näst intill obegripligt. det finns så mycket som skall berättas på så kort tid som möjligt. och bäst av allt - han är "the ladies man" utlraraggare, eller tjejtjusare som både bert och sune hade definierat honom som. kvinnor i uniform är det mest attraktiva i denna unga mans ögon. i går fick jag i uppgift att skaffa fram ett nummer till just en sån där uniformerad kvinna, nämligen en metrokonduktör, i utbyte mot en korv. fine deal tänkte jag och sprang efter polskan (som vi efter en lång gissningslek kommit fram till att hon var). jag hann inte. jag hittade på ett nummer. jag fick en korv. i dag vågar jag inte åka till jobbet...

han jobbar och har antagligen ringt.

080909

2009-09-08T19:45:00.003+02:00

detta måste vara den skönaste lillkillen jag någonsin stött på, i verkligheten som på nätet. jag menar, hur gammal kan han vara? 10 på sin höjd. ändå använder han ett relativt akademiskt språk med en omistlig southern accent. detta klipp innehåller en hel del góbitar, bland annat den som gett upphov till namnet på klippet "i want my bacon". det hela börjar med ett minspel utan dess like, där ungen förlöjligar damen genom att snurra fingret runt huvudet. han är heller inte sen med att visa sitt missnöje verbalt, och inte gör han det diskret heller. hans åtskilliga försök att sätta damen på plats är fantastiskt roliga, och hur han sedan i en intervju gestikulerar och använder sig av en ironisk ton är nästan ännu mer fantastiskt roligt. och även ett bevis på en viss intelligens... eller ett resultat av att ha umgåtts för mycket med far sin.

"she's gonna try to catch me,

but she can't run on those little high heels!"

Kärlek.

2009-09-05T13:44:00.000+02:00

Modeblogg

2009-09-04T21:52:00.000+02:00

Ny inriktning. I dag testade jag något nytt jävla mög till nagelförlängning. Sen köpte jag strumpor också, men det är det väl inte en jävel som bryr sig om.

Italienare

2009-09-04T21:06:00.000+02:00

"så du är på uteserveringen med de stora grabbarna i dag?"

det var det första jag fick höra när jag kom till jobbet i veckan, hånleendet gick inte att gå miste om. dum som jag är skrattade jag och förklarade att det skulle nog inte vara några problem. och det blev det inte heller, utan det var något annat än stressen på uteserveringen som fick mig att koka över. det är nämligen inte bara grönsaker och fattiga studenter som säsongar, utan även italienare. De kan inte ett dugg engelska och tror att världen som ligger under deras fötter även är deras att trampa ner på. sättet de högdraget glider gatan fram visar på att de måste arbeta med något servicerelaterat yrke som busschaufförer, eller kanske servitriser dem själva, som lagt sin pension på en weekend i köpenhamn (jag menar, har man så mycket pengar som de verkar vilja att folk ska tro att de har så drar man väl till ibiza och knarkar super slåss). allt detta för att ge igen för all den skit de får stå ut med på hemmaplan.

nåväl. inte för att jag är fördomsfull... jag är bara jävligt observant och finner det tillfredsställande att analysera folk in i minsta detalj. denna typ av italienare bestämde sig i alla fall för att äta en bit mat hos oss på skipperkroen och det kan man ju inte säga nej till (trots att jag från tidigare erfarenheter av just italienare önskade att jag hade makten att skicka dem till ibiza). det var ett sällskap på sex, och självklart placerades de vid mina bord (åter igen var hånleendet framme). jag gav dem menyer och förväntade mig det värsta. och det värsta var precis vad som komma skulle. det tog dem ca tjugo minuter att klämma fram vad de ville ha på något som jag skulle vilja kalla allt annat än engelska. tattig engelska. efter många om och men serverade jag dem vad de hade beställt att dricka. so far so good. sen kom förrätterna, hummersoppa vad det som stod på menyn. och en tallrik musslor. det önskades mer parmesan till soppan, fine tänkte jag och snackade med köket. mer spad till musslorna (vad i helvete, tänkte jag) men fixade fram det ändå. sen var det tabasco som saknades, och citron. jag fann tabasco, serverade dem citron. men då var den helvetesjävlacitronfan skuren på fel sätt. så åt helvete med den och fram med en ny. skär upp din egen jävla citron innan jag skär upp halsen på dig, löd det i mitt huvud. "var så goda" lyckades jag klämma fram och hoppades på att den pulserande blodådran som växt fram på min hals skulle sprängas och dränka dem i mitt HIV-smittade blod. då ville tanten som inte beställt något förrätt ha en i alla fall. så jag skickade iväg en beställning på en ceasarsallad fort som bara fan kan. problemet var att när dem kom hade de andra ätit upp sin, och väntade på sin huvudrätt. detta tyckte hon var förjävligt och förbannade mig och mina framtida barn och barnbarnsbarn bakom ryggen på mig. rätt åt dig, fittalienare. hon vägrade käka, mannen avbeställde sin sole (rödtunga på svenska). när jag inte riktigt hörde vad han sa, på grund av att jag distraherades av hans frenetiska svettningar, upprepade jag "did you want to cancel the fish, sir?" "no fish no fish! calcel sole sole!" idioten hade inte ens fattat vad han beställt. när jag gick där i från för att hämta huvudrätterna visste jag att de skulle skicka tillbaka dem. och det gjorde det. "medium/well medium/well!" gormade dem och jag sa vänligt "ja, fucking medium/well dumbass". ungefär. och skickade tillbaka köttslamsorna för ytterligare en omgång på grillen.

italienarna skrek på mig, more bread more bread bread jag skrek på kocken kocken skrek på sina anställda som skrek på diskaren som skrek på en servitris som inte sorterat disken ordentligt. jag svär på att servitrisen skrek på sin flickvän när han om hem som skrek åt sin bästa vän som skrek på sin morsa som skrek på italienaren hon knullat med som skrek åt sin fru som fick en dåligt stekt biff av mig. där har vi den. the cirkle of anger.

...och de bara hånlog.

Kollektivtrafik

2009-09-02T14:38:00.000+02:00

det är ofta man brukar kollektivtrafiken. eller i alla fall jag, som varken har cykel eller ens börjat fundera på ett körkort. i går när jag skulle bege mig mot jobbet var en sådan dag. jag var redan lite sen, för jag som så många andra är en sån som överskattar mina och skånetrafikens förmågor att komma i tid. också kom det fram att jag tydligen, omedvetet, ljugit i föregående inlägg - hösten kan glömmas, sensommaren är onekligen här! varm, svettig och fördjävlig. precis som min bussresa. man var redan lite halvblöt efter språngmarschen från lägenheten, så att stiga in på bussen var som att stiga in i en jävla bastu full av förvrängda ansikten och besvärade bussresenärer. mc donalds servetterna färdades ideligen från fickor till ansikten, folk stånkade och stönade, droppade. och som vanligt satt alla resenärer på det yttersta sätet medan väskan ockuperade det innersta sätet, bara för att vara säker på att ingen INGEN kommer i närheten av en. man kan ju få fågelsjuka och sars, och för att inte tänka på svininfluensan. eller så kanske man blir våldtagen eller mördad, eller kanske bådadera. bussen stannade, på ga torg. fine, tänkte jag. inte så långt kvar. en minut gick, svetten rann. två minuter. tre. svetten forsade ut ur mina öron ögon mun whatever. i 10 jävla minuter stod den där. och dum som man är gick man inte av och sprang resten av vägen. nej, jag satt kvar och tänkte snart så. snart så kanske det åker. men nej.

jag kom fram till stationen i alla fall. jag kände mig våldtagen. våldtagen av sensommaren och skånetrafiken. ett jävla samspel som bara dem kan åstadkomma. det kändes som ett långt, utdraget samlag. Jag var utmattad, svettig och jävligt lättad att det var över.

Nya tider.

2009-09-01T14:45:00.000+02:00

det känns som i går jag låg i min säng och studerade den svenska sommarens smattrande mot mitt barndomsfönster. nu sitter jag i en lägenhet i malmö, kedjeröker och funderar vart tiden tagit vägen.

Jag arbetar numera som servitris på Skipperkroen i Köpenhamn, en fin restaurang. alldeles för fin för mig. jag sliter, gäster dricksar. inte för god service, utan av medlidande. skjortan är for stor, menyn näst intill obegriplig. men ändå finner jag någon sorts charm i det hela. det är nya tider, höst, och det känns bra.

barnkalas

2009-06-21T21:59:00.001+02:00

charles darwin och hans survival of the fittest har på skolgården fått en helt ny mening än vad det från början kanske var tänkt, något jag kom att fundera på under dagens barnkalas - vad många fula barn det finns! detta är inget jag bara säger, trots min aningen provokativa karaktär. det finns ju faktiskt så otroligt många fula barn. man skulle kunna tycka att våra små änglar borde räddas från våra referensramar gällande vad som är snyggt och fult. men denna politiskt korrekta inställning grundar sig dock på det felaktiga antagandet att snygghet är en social konstruktion, skapad av just vuxenvärlden. förmågan att kunna särskilja fulhet från snygghet är något barn har med sig från sitt första andetag, ett naturligt beteende helt enkelt. det är därför vi har de fula barnen med fula mössor som gråtandes söker finna sina huvudboningar där de snygga barnen med ett öga för kreativa förvaringsutrymmen har gömt dem. punkt.

hello gorgeous swedish love princess

2009-06-21T21:55:00.000+02:00

hon träffade en snygg kille. en sån där kille som man skulle kunna tänka sig att gå på stan med, kanske hålla i handen, uttryckte hon det som. ett riktigt kap, med andra ord. sen introducerade han sig som "tomas" och amanda blev avtänd.

Tvåsamhet

2009-06-21T21:39:00.000+02:00

det problematiska med tvåsamhet är att den kräver en god kondition, en hyfsad grundfysik. man måste alltid vara på språng, vara alert, redo när ens hjärtas vän behöver det. och för att inte tala om när man själv behöver det. ibland känner jag mig jävligt otränad på den fronten, trots att det enda jag gör såhär efter studenten är att hänga på aktiverum, pumpin' some iron. gnista var aldrig något vi hade den sista tiden, det vet nog både du och jag, även om jag ibland försökte göra vårt kärleksliv till en scen ur en hollywoodfilm. men det var ju inte din grej. idag har jag lagt ner hela den där hollywood-bullshitten och ägnar mig åt mer realistiska, franska produktioner som näst intill alltid sutar i tragik, för att sedan trösta mig med den där oemotståndligt snygga franska skådespelaren som inte kan ett ord engelska. jag föddes i en cocktailklänning och diamanter, jag föddes för att snorta kokain på de största rock-klubbarna världen över. inte för någon vars största lyx är en Statoil-cigarr på nyår. det problematiska med dig och mig är jag. det problematiska med tvåsamget är jag. fuck.

Louis Garrel - Les Chansons d'amour, av Christophe Honoré 2007

Coffe Break French

2009-06-18T22:56:00.000+02:00

också tog man studenten. kastades ut i det okända. det där okända man en gång tyckte var så avlägset och spännande. nu känns det varken spännande eller avlägset. regnet är ett faktum, den svenska sommaren är här. nu är det de svettiga dagarna i spanien som känns avlägsna. de där svettiga dagarna som en gång var nuet.

paris nalkas. avlägset. men ändå så nära. tiden går ju, vare sig man vill det eller inte. men vad man ska göra av den tid som är kvar vet jag inte. jag hänger på aktiverum och lyssnar på gratis podcasters från iTunes, coffe break french. franska. jag romantiserar paris. tag det inte ifrån mig.

Urval av bilder från tre engångskameror, Costa Brava - 09

Paris, mon amour!

2009-06-18T22:53:00.001+02:00

The Dreamers, by Bernardo Bertolucci 2003

Because I'm Perfect.

2009-05-15T00:18:00.000+02:00

Perfektion. Det är vad det är. Tackar T för en fin utställning!

En kärlekshistoria 2.

2009-05-15T00:15:00.001+02:00

Det finns människor man aldrig blir av med. I det här fallet känns det bra.